<3

när jag låste upp min blogg. de är väl ungefär 2 månader sedan nu. sa en vän till mej. hade jag läst din blogg när du skrev inläggen hade jag blivit väldigt orolig för dej. men det var ju just därför som ja hade den låst. just för att jag skulle kunna skriva precis som ja kände utan att någon skulle behöva bli orolig för mej. för jag skrev inte för att jag vill att nån ska tycka synd om mej. utan de handlar om att jag vill ha de kvar. för att om jag vill om 10 år kunna gå tillbaka och läsa om hur mina tankar var denna höst. och mycket handlade de oxå om att jag behövde skriva av mej. skriva ner alla tårar med ord ist.
ibland funderar jag på om man straffas för att man har de för bra. de känns som så...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0