majahansson

Vet inte vart ja ska börja. Men ja har verkligen insett en sak som ja bara har försökt å gömma inom mej. Ja har absolut inte kommit över dej. På nå vis så går jag omedvetet å "väntar" på dej. Ja vet att mina vänner säger nog att "de visste ja redan" visst de kanske ni vet. men ni vet ändå inte. Ja hittar bara nån att fördriva tiden med. Att få nå annan att tänka på. Men när de tar slut inser ja vem mina tankar verkligen går till. Å vet att ja e sjukt töntig patetisk å allt åt de hållet. Men ja kan inte rå för de. Men de ja e mest rädd för ändå är att tänk om den dagen kommer. När du står där å är singel å vill va med mej igen, tänk om ja då är för svag för att stå emot dej. Fast varför ska ja egentligen göra de? Stå emot dej alltså. Kanske för att du har gjort samma sak mot mej två gånger. sårat mej nå enormt. Men ja vet att den dagen inte kommer komma. De kommer va ni två. Ja är mest rädd för hur js kommer reagera den dagen du kommer å berättar att ni ska ha barn. Ja önskar att ja kunde gå vidare. sluta tänka på hur bra vi hade kunnat haft de. Å sluta jämföra alla andra med dej. Men samtidigt så tror ja att vi är för lika för att de skulle funka.

men men nu har ja fått skrivit av mej lite iaf. 

 

 

i will always love you.