säg ingenting till mej, de hörs på stegen när du går.

det känns som jag har två val just nu...

Antingen stanna kvar i denna trygghet å må som jag mår eller oxå kaste mej ut i ovissheten å hoppas på att må bättre. Men då kan ja helt plötsligt en dag stå där utan inkomst... utan nånting!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0